Martin Campbell föddes 1955 i Tyskland av brittiska föräldrar men växte upp på Jamaica och i Storbritannien. Hans musik kännetecknas av dess klassiska roots-sound och långsamma sång. Denna låt finns med på albumet "Heat of the Fire" från år 2000.
15 augusti 2009
URF 2009 | Festivalens Höjdpunkt
Minns att jag var ganska nära "Life is Great"-väggen och på väg till toaletterna när helt plötsligt T.O.K. presenterades upp på stora scenen. Då förstod jag att det var bråttom. Bandet jag gått och väntat på hela festivalen skulle ju spela samtidigt som Tokarna, fast i tältet längre bort. Plirr, zip, swoosh.
Väl framme vid tältet märker jag och mina tillkomna vänner till vår stora förtjusning att spelningen ännu inte börjat. Folk strömmar in från alla håll, stämningen stiger och mina förhoppningar ökar exponentiellt för varje sekund.
När dem sedan kliver upp på scenen transformeras alla inneslutande känslor till ett förlösande skrik utan dess like och jag hinner tänka att jag är en mycket lycklig människa samtidigt som den mycket passande inledningslåten "Party Time" kör igång.
Heptones gör en fantastisk konsert trots en del tekniska problem. Hits som tex "Country Boy", "I've got the Handle" och "Book of Rules" rullas upp på löpande band. Men det är just en låt som jag minns extra mycket eftersom den verkligen berörde mig. "Mama Say" med dess gripande text om fattigdom gråts ut med otrolig inlevelse av den annars ständigt leende Leroy Sibbles och mina första glädjetårar i konsertsammanhang sedan Bunny Wailer 2007 är ett faktum.
Konserten som tveklöst var den bästa jag såg på festivalen avslutades med den härliga Bob Dylan covern "I Shall Be Released"
Efter konserten beger jag mig till baksidan av tältet för att för att försöka skymta legenderna. Uppdraget går mycket bättre än jag hoppats på eftersom jag lyckas byta några ord med Leroy som också skriver autografer och ställer upp på bilder. Efter en stund sätter sig Leroy i bussen framför Barry Llewellyn, dörren stängs och jag går därifrån med ett minne för livet.
03 augusti 2009
URF Mixtape | Inför URF 2009
Nu börjar det dra ihop sig på riktigt för årets upplaga av Uppsala Reggae Festival. Som vanligt välsignas folket med en löjligt tung line-up och måste-se-schemat är fullbokat.
Som lite uppvärmning har vi på GVC slängt ihop ett mixtape med enbart URF-aktuella artister. Är inte riktigt nöjda med övergångarna mellan vissa låtar men hoppas det går an ändå.
00:00 Third World - Jah Glory
03:30 Alpha Blondy - Jerusalem
05:03 Don Carlos - Special Request
06:43 Don Carlos - Mr Big Man
08:35 Matthew McAnuff - Be Careful
10:35 Collie Buddz - Come Around
11:56 Viceroys - Come Closer
13:17 Viceroys - Rise in the Strenght of Jah
14:50 Linval Thompson - Princess Lady
16:35 Heptones - Mistry Babylon
18:14 Kiddus I - Harder
20:10 Ky-mani Marley - Hustler
22:02 Lutan Fyah - Ghetto Stress
24:21 Busy Signal - Beep
26:51 Busy Signal - Dem Mad
28:18 T.O.K. - Money 2 burn
28:54 T.O.K. - Keep it Blazing
30:28 T.O.K. - Rise di Gunfinger
31:26 Nazarenes - Let's Chill Down
32:55 Kultiration - Seen and Gone
34:20 Third World - 1865
36:54 Cedric Myton (Congos) - Thief is in the Vineyard
38:38 Don Carlos - Blackout in the Ghetto
39:40 Heptones - Mama Said
41:45 Linval Thompson - I Love Marijuana
43:30 Lutan Fyah - Long Road
45:00 Junior Kelly - Receive
46:24 Rootz Underground - How Much Longer
30 juli 2009
Collie Buddz - Private Show
Ganska skön låt från Buddz senaste album "On the Rock". Det kan inte direkt klassas som reggae utan påminner snarare om någon låt som typ R. Kelly skulle kunna sjunga. But hey, it's Good Vibes.
26 juli 2009
JUNIOR KELLY Mixtape | Inför URF 2009
Ha inte allt för höga förväntningar på mixningen eftersom det är det allra första mixtapet jag gjort. Låtinnehållet däremot håller garanterat hög kvalité.
0:00 love so nice
2:30 tough life
5:02 smile
7:26 cant meditate
9:05 blaze
11:07 push a fire
15:12 korruption
17:30 just another blend
21:35 jah give me strenght
23:45 rasta should be deeper
26:38 sick a dem story
29:13 purified
31:22 black people
33:55 come one day
36:10 the more i see her
38:45 satan throne
24 juli 2009
22 juli 2009
21 juli 2009
THE HEPTONES | Inför URF 2009
En av årets tyngsta bokningar till reggaefestivalen i år är helt klart The Heptones. Bandet består av Leroy Sibbles, Barry Llewellyn samt Earl Morgan och deras historia sträcker sig över 40 år tillbaka till en tid då musikstilen ska började övergå till det lite lugnare rock-steady. År 1965 spelade de in sina första låtar för Ken Lack's Caltone Label, bland annat "Gunmen Coming to Town", en intressant version av den berömda ouvertyren från operan "William Tell". Det var dock året därpå när dem började spela in låtar i legendariska Studio One som gruppens karriär tog fart på riktigt.
Deras första hitlåt hette "Fattie Fattie" men blev bannad från radio på grund av dess osedliga sexanspelningar till tjocka kvinnor. Heptones växande popularitet kunde dock inte stoppas och fler hits följde som till exempel "Get In The Groove", "Ting A Ling", "Got To Fight On (To The Top)" och "Party Time". När deras debutalbum släpptes 1968 var The Heptones kungarna av rock-steady vilket antagligen var anledningen till att dem gav albumet det passande namnet "On Top".
Det är ingen överdrift att påstå att Leroy Sibbles var den mest betydelsefulla medlemmen i gruppen. Samtidigt som The Heptones radade upp hits blev Sibbles en av nyckelpersonerna på Studio One. Han fick där jobba som biträdande producent, talangscout och låtskrivare. Han arrangerade även mycket av musiken som lämnade studion och spelade bas i husbandet som backade upp artister som Alton Ellis, Abyssinians, Gladiators, Ken Boothe, John Holt, Burning Spear, Dennis Brown och Horace Andy. Den sistnämnda dedikerade sin låt "Mr. Bassie" till just Sibbles vilket antyder på vilket inflytande den skickliga basspelaren hade på dåtidens musik.
Men tiderna ändrades. Populärmusiken på Jamaica gick mer och mer över från rock-steady till det mer medvetna reggae, en transformation som The Heptones med Sibbles i spetsen i allra högsta grad var delaktig i. Gruppens samarbete med Studio One fick också ett bittert slut 1971 efter oenigheter mellan Sibbles och Studio One's överhuvud Coxsone Dodd.
The Heptones började istället samarbeta med en uppsjö av andra producenter som till exempel Harry Johnson, Niney The Observer, Gussie Clarke, Ossie Hibbert, Phil Pratt och Joe Gibbs. Det var dock samarbetet med Lee Perry som kom att bli det mest minnesvärda eftersom det reulterade i gruppens största albumframgång någonsin, "Party Time". Albumet släpptes 1977 och innehöll mestadels omgjorda versioner av tidiga Studio One hits. Dem som är bekanta med Lee Perry känner snabbt igen sig vid lyssning av albumet. Hans banbrytande produktionssätt och mystiska rytmer flyter ihop perfekt med The Heptones starka sång och harmoniska körer.
Senare samma år bestämde sig Sibbles för att satsa på en solokarriär och lämnade gruppen som istället rekryterade Naggo Morris som ledsångare. Varken Sibbles eller det nya Heptones kunde komma upp i samma status som innan, dock ej sagt att dem på något sätt floppade. Originella The Heptones var helt enkelt beroende av varandra för att nå samma framgångar som innan.
1995 återförenades dem igen och i år uppträder dem alltså på Uppsala Reggae Festival. Deras spelning är tillsammans med Inna de Yard All Stars något man absolut inte får missa om man har minsta lilla intresse för jamaicansk musikhistoria.
Gunmen Coming To Town
Got to Fight On
I shall be Released LIVE
Leroy Sibbles - Rock and Come On + Rocksteady Party LIVE
Fattie Fattie
Mama Say
Equal Rights
Pretty locks isn't All
19 juli 2009
18 juli 2009
Barrington Levy - Shaolin Temple
Denna låt släpptes 1979 som singel och fanns även med på Barringtons debutalbum "Bounty Hunter" samma år.
16 juli 2009
Horace Andy - This is Reggae Music
Horace "Sleepy" Andy förklarar som låttiteln kanske avslöjar vad de viktiga ingredienserna inom reggaemusik består av. Låten finns med på albumet "Everyday People" som släpptes på det amerikanska skivbolaget Wackies 1987.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)